Kultur utan konstnärer?
I onsdagskväll hölls “kultur utan konstnärer- ett seminarium om kulturskaparna i kulturpolitiken” på kulturhuset här i Stockholm. Flera olika intresseorganisationer och aktörer på kulturområdet framförde sina , inte alltför positiva, åsikter om den nya kulturutredningen. Utifrån vad som sades på seminariet verkar det som att kulturskaparna i sig knappast nämns i kulturutredningen utan fokuset verkar ligga på andra saker som tex entreprenörskap och hur kulturen ska interagera med andra områden i samhället. Huruvida detta är en rättvis bild av kulturutredningen vet jag inte men det låter onekligen lite konstigt. Det som gav mig mest under kvällen var dock att höra hur situationen är ekonomiskt för många kulturskapare och hur de kämpar för att få ihop livspusslet (ett ord jag för övrigt inte är så förtjust i), jag hade tex aldrig tänkt på hur svårt och dyrt det kan vara för skådespelare att ordna barnpassning pga att de ofta har föreställningar på kvällen och repetitioner på dagarna. Att syssla med kultur kommer nog alltid vara mera ett uttryck för en passion snarare än en vilja om att bli rik men just nu verkar det vara tuffare än någonsin.